Duvemåla Hage

KRISTINA: 

Sedan han lämnat Korpamoen ,tar han stigen mot Bökevara 

Bidalites vägskäl ser han snart, en halv fjärdingsväg är det bara 

Skälljud från korna hör han svagt, ifrån Åskålens näs och uddar 

Hölassen där i träd och snår, brukar kvarlämna strån och suddar 

Över grind och stätta 

Har han svingat sej, nu är han nära 

Fötterna är lätta 

För han vandrar vägen till sin kära 

Åkerby har han bakom sej, där ska dansas på lördagsnatten 

När han passerat Åleberg, ser han Kråkesjöns dunkla vatten 

På Krysseboda sommaräng, ser han liljekonvalj utslagen 

Björkskogen där bär nya löv, där är ljust in på sena dagen 

Över grind och stätta 

Har han svingat sej, nu är han nära 

Fötterna är lätta 

För han vandrar vägen till sin kära 

Och snart är han vid Sju Bönders grind, jag kan skymta hans vita krage 

Snart med hans axel mot min kind, går jag i Duvemåla Hage