I vintergatans utkant

Vi lever på ett litet klot

i vintergatans utkant

och beter oss som om universum

snurrade kring oss



ännu dröjer vidskepelsen kvar från den tid

då vi trodde att jorden

var världsalltets centrum



när människan tror

att hon är skapelsens krona

och kan mörda och härja som hon vill

när hon tror att hon utan ansvar

kan plåga andra

människor och djur

och förgifta vår yttre och inre natur

när människan tror

att den starke har rätt

och att allt ska vinnas med övermakt

då ska förr eller senare livet svara

med sin fulla kraft



livet ska lära oss

hur livet ska levas

och diktatorerna ska ställas inför rätta

alla hungriga ska äntligen bli mätta



de förtryckta

har livets egen vind i ryggen

ingen kan i längden kryssa mot den



lika lite som myggen kan flyga mot stormen

lika lite kan vi flyga mot livet