Bäckahästen

En reslig dräng av bergmansätt

I toglig alvskog gingo

En höglandssång hans lynne klätt

Som ton ur bäckar fingo

Där vattenandars serenad

Manar liv ur djupet

Den stjärnelysta hästdryad

Bär dräng mot forfallstupet



Sinnesvill, förrutan värn

Långt nord om hemlandsgärden

Vid hovmönstrad mosses tjärn

Skrider midnattsfärden

Furomgjuten, skogens gäst

Av fagerlek förblindad

Du ryttare av rännilshäst

Med arm om manen lindad



Där vitterdimmor tåga

Vid den nådeslösa ström

Skola bäckahästen kuva dig

In i sorgens dröm

Hjärtefälld du lyder

Under bäckahästens makt

Förhäxad utav sagohamn

Som friden ur dig bragt



Furor skugga manshög vall

Och forsen frisk i flöde

I hymnrik natt nu gaddkristall

Vävs på källan öde

I rolös, ilsnabb månskensritt

Blott silverman till tyglar

På allt längre rygg i skenet vitt

Längs barrskogsmörka hyglar



På dunkelgröna hällen, matt

Stannar näcken frände

En hednasignad offerskatt

krävs vid tittens ände

Av sagohamn i hogfälld skrud

Dess prakt i vattnet speglas

Om du ej lyder nidrans gud

Din själ i ån förseglas



Där vitterdimmor tåga

Vid den nådeslösa ström

Skola bäckahästen kuva dig

In i sorgens dröm

Hjärtefälld du lyder

Under bäckahästens makt

Förhäxad utav sagohamn

Som friden ur dig bragt