Fader frost

Mor brukade lämna fader min
 för att springa över ängen
 Men far visste hur det låg till
 hon ämnade möta granndrängen

 En vinterdat vid skymningstid
 Bland fänas väsen jag hör
 fader bryter middagsfrid;
 "Timmen har kommit då du dör"

 Och när jag ser hur yxan träffar
 och moder färgar marken röd
 Till skogs jag rämmer så kvickt jag kan
 för att möta kylans välkomna död

 Men Fader Frost är mig nådig
 som offer han ger mig ett självdött djur
 Och när jag äter av ulven;
 vinter blir sommar, snö blur skur

 Nu har jag blivit en varelse
 som naturen gjort til sin
 Av flinta har jag en kniv skapat
 som ska skära han som dräpte moder min

 En vinterdag vid skymningstid
 Bland fänas väsen jag hör
 hur min röst bryter middagsfrid:
 "Timmen har kommid då du dör"