Fri fot

Min kudde luktar blod.

Mina lakan luktar mord, mina lakan luktar mord, mina lakan luktar mord.



Det är något som är fel med den här dagen.

Kanoner skriker utanför och jag har skotthål i magen.

Tar på mig mina kläder, tar en banan att ha på vägen.

Går neråt på min gata, fastighetsskötarna står och gråter.

Bussen är försenad, när den kommer brinner den.

Jag sätter mig längst bak, dit elden inte hunnit än.

Händerna för ansiktet, papper i öronen.

En mamma med bara en arm skriker på barnen.



(Chorus:)

Var god dröj, omkoppling sker.

Huset som du bodde i finns inte mer. (twice)

Var god vänta, det är två års kö.

Flera innan er har redan hunnit dö. (twice)

De har redan hunnit dö. (three times)



Stora bombplan över Göteborg.

Jag går av på Avenyn.

Poseidon har ingen skalle, blodfärgen är ny.

Det är ett stort hål i Konstmuséet.

Människor skriker överallt.

Jag tar på mig min mössa för det börjar bli kallt.

Det blöder från min mage, jag lägger på en servett.

Sen kurrar det lite hungrigt, klockan har nästan blivit ett.

Äter min banan som förrätt, går mot McDonalds.

Hoppas att det inte också blivit sönderbombat.



(Chorus)



Alla jag känner är döda, jag hade verkligen behövt fika.

Alla jag känner är döda, jag hade verkligen behövt skrika.

Alla jag känner är döda, det är fem samtal före.

Fyra samtal före.

Tre, två, ett, noll!



Det faller smulor från min mun och bomber över staden.

Jag tror min lägenhet är borta vid det här laget.

Måsarna är galna, hackar ögon som onda gamar.

De hemlösa så tysta i ett eget hörn och kramas.

Jag saknar min mamma och undrar om hon lever.

Hisingen är bortsprängt så jag tror inte hon gör det.

Backa står i brand och hela innerstan är bombad.

Jag ångrar att jag gick upp idag, jag skulle somnat om.